Schweet

förlåt mamma. förlåt pappa. förlåt peter. förlåt jenny. förlåt mina kära vänner.
förlåt att jag går runt här hemma som i en dvala. förlåt att jag verkar ha lagt undan glädjen. men det är något som fattas.
förlåt pappa att det är svårt att skoja med mig just nu. jag får ont i magen bara jag tänker på hur jag är.
att jag ibland inte kan vara den vanliga jessica, den glada jessica.
och förlåt till dig för att jag skriver av mig här. men jag vet inte vem jag ska prata med, och det känns lite bättre när man fått ut lite känslor. jag försöker, jag ska försöka att inte tänka på det här. att vara självständig och gå vidare. men ni vet säkert lika väl som jag hur svårt det är. jag har glömt hur det var att vara olyckligt kär.

jag tror benson förstår mig litegrann. för idag när jag satt och myste i min filt kom han upp och la sig på min mage och la sitt huvud på min axel, och tittade förstående på mig med sina stora underbara ögon. det gjorde mig en smula varm i hjärtat. anyway, träningen gick också ganska bra. fast den sista kvarten strejkade mina ben kan jag meddela, men så ska det väl vara på fredagar? ja det är nog inte förbjudet iaf tror jag. imorgon blir det att åka buss till avesta, spela match, åka buss hem. förhoppningsvis blir det vinst med i bakfickan på hemvägen! I hope. på kvällen händer... ingenting. suck. plugga antar jag att det blir.