kom in i matchen
varför gör jag alltid samma sak?
så fort det är tungt i livet så tar jag alltid den enkla vägen.
eller enkla och enkla...det känns iallafall lättare.
att istället för att tänka på nåt annat,
varför är det alltid enklare att låta känslorna ta över, att låta sig själv sjunka sådär lågt.
till den där nivån då man bara stänger ute alla andra, och de som försöker hjälpa gnäller man bara på. på allt och alla..
borde det inte bara vara enklare att gå vidare, och inte ge upp?
man tycker ju det...
nu ska jag inte trycka ner mig själv. visst har jag kämpat, men jag har tröttnat på mig själv när jag låter detta ta över.
därför vill jag ha ändring. ja jessica, ÄNDRING! tänk er en ängel och en djävul på mina axlar, det blir väldigt trevliga diskussioner om dagarna. jag gillar dock djävulen mer, hon är snäppet snyggare ;) .. skämt åsido (oj, hasse-varning?), jag är inget jävla offer fast jag beter mig som ett. därför är jag trött på mig själv. och är trött på hur jag behandlar andra vid dom här situationerna. det var väl pretty much it.. punkt.
Kommentarer
Trackback
