Schweet

igårkväll blev det träning. tog ett litet pass med handboll innan jag skulle ut och springa. det gick allt annat än bra. missade öppet mål, fokuserade inte på att hänga som jag sa till mig själv och sköt bara allmänt konstigt. men det sägs ju att det är bra med dåliga genrep. så vi får väl se. när jag ser mina nytvättade ihopvikta matchtröjor blir jag så taggad. detta ska bli bästa året. jag har en bra känsla av detta. bara det funkar på match så skulle jag bli överlycklig!

tillbaka till träningen... under löpningen hände något otroligt. jag gav upp. det har nästan aldrig hänt att jag gett upp när det gäller träning. men igår hände det. jag gav upp, och jag är ärlig om det. jag sprang typ tre intervaller, var less på det och satte mig i bilen och körde hem. jag blir lite rädd för mig själv när sånt händer. börjar jag tappa stinget? eller är det bara väldigt jobbigt att träna själv. det andra alternativet är väldigt sant. men samtidigt vill jag inte springa med någon annan för prestationsångesten gör mig inte gott. den här sommarens träning har failat totalt, har nog aldrig tränat så lite. jävla halsfluss och penicillin som startade allting.

idag ska jag iallafall försöka göra ett nytt försöka så får vi se hur det går då.