Dag 01 – Om mig

jag har fått lite klagomål om att jag inte sköter det jag ska här på bloggen. jag nämner inga namn .. *host* anna lincoln *host*... men jag har blivit påmind om att jag ska göra det där "blogga i 30 dagar". så idag börjar jag med rubriken "OM MIG".

det här känns lite ... weird. med tanke på att alla som läser känner mig. ganska bra dessutom! men jag ser det mer som en rolig grej, så ... här är jag!

10 maj 1992. typ världens vackraste dag. solen stod högt på himlen och fåglarna kvittrade. gräset doftade sådär vårlikt och alla gick med ett leende på läpparna. jag menar, vem skulle inte göra det när en sån pingla till bebis precis hade fötts... okej, let's just say it this way. jag föddes den tionde maj 1992. men några personer var nog glada iaf! jag har levt i vårt hus på landet i hela mitt liv. här har jag sprungit ute på gården med mina småfötter, retats med kossorna och badat i poolen. jag trivs som fisken i vattnet här ute, och framför allt nu när jag skaffat körkort. det gör det liiiite lättare att komma till de lite mer civiliserade platserna. anyway ... jag går alltså snart in på mitt nittonde år. jag kan knappt fatta det själv. tiden har gått extremt fort på sistone. jag går på arlandagymnasiet, spelar handboll i stort sätt hela tiden ... bla bla bla, det här vet ni redan ... kanske ska jag gå lite djupare?

alla människor har drömmar aight. jag har många drömmar, inom mig. de flesta av dem pratar jag inte om. faktum är att jag inte brukar prata så mycket om mig själv (nu kanske många av er rynkar på näsan och säger: "äääh, jo det gör du ju visste, ditt ego") men det jag menar är att jag ibland hellre lyssnar och hjälper andra när de behöver hjälp, än tar hand om mig själv. jag känner mer för att göra andra glada, det betyder ganska mycket för mig. jag är en enormt sarkastisk person, som älskar att skratta. och som älskar att få andra människor att skratta. samtidigt har jag svårt att vara tyst, och säger kanske ibland alldeles för mycket vad jag tycker. därför får jag ofta höra att jag kan vara "bitchig". men det vet jag själv att jag är, vilket är både positivt och negativt. mest negativt kanske.


hur som helst. jag är en person som måste vara bra på det jag gör. man säger ju att man kan om man vill. för mig är det mera jag vill om jag kan. jag blir fruktansvärt arg och deppig när jag ska göra något jag inte kan. där handlar det även mycket om tålamod, som jag ungefär har 0,75% av. men på senaste tiden har jag trots detta blivit ganska bra på att hantera det. iallafall om man jämför med tidigare. man kanske blir äldre och visare?

kännetecken för mig har jag svårt att säga själv faktiskt. förutom att jag är kort. tjaa, visst är jag kort. men det har inte blivit något problem för mig. tvärtom gillar jag det rätt mycket (okej, jag försöker iallafall att låta positiv - egentligen hatar jag det!). men något jag gillar är hur mina vänner hanterar det. jag tar inte illa upp längre när folk retar mig, tvärtom är det ganska roligt. ett smeknamn har dessutom kommit av det, MYRAN. men andra kännetecken vet jag faktiskt inte. jag skulle vilja säga att jag är glad. men på senaste tiden har jag inte alls mått som jag borde, vilket gör att humöret har blivit drabbat. men trots detta så är jag en glad tjej, och som jag sa innan så älskar jag att skratta och ha roligt. och det har man ju, lite bättre med vissa än andra.

gud vad jag babblar på om mig själv nu ... ja visserligen var det rubriken men ändå. kan ju säga såhär att mina vänner och familj har en väldigt stor del till den jessica som finns idag. har haft en otroligt bra uppväxt med mina föräldrar och syskon. jag har lärt mig vem jag inte vill bli, och vem jag kanske vill bli. dock är det inte alltid så lätt att försöka ta bort den personen man inte vill bli, och istället ändra på konceptet och bli en helt annan. men man kan om man vill, eller hur var det? mina vänner ska inte glömmas att nämnas i detta inlägg. känslan när man vet att man har så fina vänner har gjort att man vuxit som person, framför allt tillsammans. men även saknaden man har efter vissa personer har påverkat mitt sätt att vara som person. om det är positivt eller negativt vet jag inte riktigt. men jag vet att jag har vänner för livet, vilket värmer lite extra i hjärtat.

detta var kanske en väldigt annorlunda beskrivning av vem personen jessica karlsson är. men jag älskar att skriva, och jag har svårt att sluta när jag väl börjar. så därför blev det lite småflummigt och random idag. men som sagt, de flesta av er känner mig väldigt bra, så detta var säkert bara ett inlägg som fick er att antingen le eller rynka på ögonbrynen en aning.



jag under årens lopp.

PoK
Myran

Kommentarer
Postat av: Anna Lincoln

Jaaaa äntligen kom det ett inlägg och det asgrymt! :D Puss på dig!

2011-01-19 @ 17:42:44
Postat av: Miranda

Bra med inlägg nu Karlsson, grymt!! pussssssss

2011-01-20 @ 14:22:35

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0