inser ni vad fort tiden går?



handbollslaget på fångarna på fortet är ju helt jävla överlägsna! totalvinst på den du. det gillar jag starkt, handbollshjärtad som jag är. när vi ändå är inne på ämnet så blev det en handbollskväll i vikingahallen till slut. Skånela-Rimbo och jättevinst för våra herrar trots att även halva Rimbo var i kära Märsta denna afton. Det roliga var ju också att jag drog med mig john granath för lite traditionell handboll. den plaskande fisk som han är så kanske han inte uppskattade det såååå mycket, men som jag sa; han behöver lite handboll för att få perspektiv på saker och ting.

annars då? tja.. jag går i skolan dagarna i ända. dock känns det inte som att vi har så mycket lektioner och vi har inte direkt börjat riktigt ännu. en kurs jag verkligen ser fram emot är Historia A där vi verkar ha fått en riktigt bra lärare. (det hoppas jag på iaf. jag hejar på dig nu jonas!). jag måste faktiskt säga att det är skönt med lite nya röster att lyssna på. kanske inte alla... (jag syftar verkligen inte på eivi den torra skåningen..). dock börjar jag faktiskt redan bli lite stressad av vissa saker. jag säger bara; svenska A, tio lektioner, nationella prov, muntligt... kill me slowly säger jag på den!

för övrigt tränar vi som bara den. idag tog jag en viloeftermiddag vilket nog behövs för imorrn kör vi igen. morgonträning med fys + handboll, efter det är det Idrott och Hälsa A/B och sen på kvällen är det dags för handboll och löpning. ja tack jag HATAR torsdagar framöver faktiskt..

annars är allt lite random som vanligt. det mesta börjar komma igång nu, och det är läskigt hur kort tid kvar det är av skolan. det är redan september. om en månad fyller mina katter typ 7 barre (okej, kanske 6. lär mig aldrig...) men som tur är så är de fortfarande typ 5 månader i sinnet. om två månader kommer jag förmodligen få ett kusinbarn (lycklig tjej). om lite mer än tre månader så är det fan julafton, och sen rullar det bara på... nyår, födelsedag, student. inte konstigt att man blir skraj..


världens finaste tjej
detta mina vänner är min bebis, eller hon var min bebis.
hon må vara borta, men finns ändå alltid kvar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0