HOT STUFF
ibland önskar man att man hade varit född några decennium tidigare...
fett hjälte jag är!
klockan är 16.35... jag har snart varit vaken i 13 timmar. imorrn är det dags igen. ÖPPNING! men vet ni vad? det är fanimej bara allsång en dag i veckan, en gång om året... så skansen here I come!!
japp, you heard me. om en stund tar jag mitt pick och pack och åker in till Soliden för att titta på bland annat Tomas Ledin, kan det bli bättre? återstår att se... ja, jag har gått upp 4-5 sen i söndagsmorse, och ska fortsätta göra det imorgon. ja jag vet att när klockan ringer imorgonbitti kommer jag gråta blod inombords och tänka "jag slutar" (det har jag nämligen gjort varje morgon i tre dagar nu...) men vad gör det? man lever bara en gång, och jag ska börja ta vara på många sekunder och minuter!! så skansen, älskade Måns Zelmerlöw, Brallan&Annsen... HÄR KOMMER JAG!
önskar jag kunde hitta en bild från förra årets Allsång (som för övrigt var det bästa jag sätt på länge) men juste... mina bilder är borta.
22 juli 2011
förra året den här dagen hände något ofattbart. något fruktansvärt och helt sinnessjukt i mina ögon och öron. jag minns det som det var igår. jag satt ensam i min soffa och surfade på datorn. av en slump gick jag in på aftonbladet och där var det... vad hade hänt? jag förstod egentligen inte alls. men när informationen kom fram, slog det ner som en bomb. det högg till i hjärtat och man kunde ju inte bli annat än berörd av det inträffade. kan inte ens försöka förstå hur norrmännen kände sig, eller ännu värre - alla anhöriga...
idag är det ett år sen. idag hedrar vi vårt grannland. jag kan erkänna, jag har jobbat den klockan 6 imorse så mina tankar har tyvärr varit på andra håll idag. men så fort jag kom hem så insåg jag att den här dagen ska man strunta i alla skitsaker som tynger ner en om dagarna. för det är bokstavligt talat bara skitsaker jämför med händelser som denna. tänka alla barn, alla ungdomar... alla fantastiska människor i sig som drabbades den där dagen. den där dagen då en idiot, som egentligen borde kastreras, halshuggas och brännas på bål, valde att ta flera oskyldiga människors liv... nej, jag säger det igen - det är helt ofattbart. jag kan fortfarande inte riktigt förstå det. men idag tänker jag på er, jag tänker på er människor som förlorade någon- en son, dotter. en syster, en bästa vän... en hjärtevän. inget kommer förmodligen göra saknaden mindre eller lättare, men vi tänker på er.
om en vecka ska jag på läger. om en vecka är jag en av de glada och spralliga ungdomarna på Utöya förra året. de trodde att de skulle få underbara dagar med vänner de inte träffat på länge, massa aktiviteter och mys. de visste att de skulle vara trygga. vad hände egentligen?
Vila i frid,
ni ska inte få ha lämnat jorden förgäves
ni ska inte få ha lämnat jorden förgäves
olycklig för stunden
jag är arg och ledsen. igårkväll tänkte jag att NU har jag tid att lägga in bilder från bland annat i måndags, då jag hade en toppendag hemma och lite senare med frasse och bella. jag lägger in bilder på datorn och ser att de är inne, precis som alla andra inne i iphoto. ironiskt nog tänker jag "kanske jag jag behålla dom på kameran utifall att?" men nej... precis som alltid så tar jag bort dom från kameran på en gång. efter en stund när jag ska lägga in bilder här så går jag in på iphoto och tittar. då är det så att ALLA bilder från och med förra våren är borta... spårlöst borta. alla mappar, varenda en. och har ingen aning om var det tog vägen! åh ... jag får ont i magen bara av att tänka på det. först och främst slog det mig att jag tog massa fina bilder på kusinbarnet i måndags när vi var barnvakten, och dokumenterade även jobbet med poolen... men FAN, när jag insåg att ALLT var bort fick jag nästan lite panik. jag har startat om datorn hundra gånger känns det som, vart kan de ha tagit vägen??
alla störda bilder på mitt photo booth är iaf kvar... är det dags att hoppa av glädje då?
HJÄLP MIG NÅGON!!
HJÄLP MIG NÅGON!!
sunday
efter en löprunda är det snart dags för jobb igen. känns som att jag sakta men säkert börjar komma tillbaka till formen jag hade innan jag åkte i mars. men tro mig, det är lååååång väg kvar. hur som helst så sitter jag för tillfället och tittar på bröderna lejonhjärta. tror aldrig jag riktigt sett den filmen på riktigt faktiskt, bara små snuttar. men vilken jävla film!! att astrid lindgren skrev denna åt små barn kan man ju faktiskt ha delade meningar om.
sooooom jag sa. jobb idag till 23 ungefär. imorgon är en ledig dag då jag ska fixa och dona lite innan det är dags att träffa bästa bella och frasse. ska bli så roligt! det är en sån omställning att gå från att träffa varandra varje dag till att ses var tredje vecka... max. men imorrn är det dags att träffas hela trion, woho!
för att jag faktiskt aldrig skulle kunna ha en tanke att vara utan dig
ojoj nu var vi här igen
godmorgon alla glada!
jag lever. tänkte bara meddela er om det. har haft en mysig vecka, där jag kommit igång med träningen iallafall hyfsat bra. träffat älskade vänner och bara mått bra av det. har även fått helt nya grejer att tänka på. flytta? stanna? ... har jag ens råd för det första. finns det en bostad till mig, för det andra. vill jag börja plugga redan nu och strunta i allt de andra jag faktiskt kanske tänkte göra den här hösten. och kommer jag isåfall göra det?
tja, mycket som snurrar runt i huvudet. och inte nog med det så ska man jobba mitt i hjärnkaoset. igår var en riktigt dålig dag på jobbet. att sätta mig att öppna själv, när jag aldrig ens varit med och sett hur man öppnat. nä, det finns lättare saker för att få min knäckt kan jag meddela. men knäckt var jag där ett tag. usch, ville bara åka hem. då var det tur att min bästa Brallan uppstod som ett ljus i mörkret och gjorde min dag mycket lättare med god mat, skratt, prat och biomys.
det har lixom alltid varit skrivet i sten.
du är och kommer alltid vara min bästa vän
du är och kommer alltid vara min bästa vän
härligt med ledigt
sitter för tillfället och käkar magnifik tonfisksallad på uteplatsen. Australien och brallan fick mig att börja äta tonfisk a.k.a kattmat. det får jag nog tacka för, för det är väl bra att äta. eller? det är för övrigt toppen med lediga dagar såhär mitt i veckan. igårkväll hade jag en världsbäst kväll med två av världens bästa människor utan tvekan. vi käkade grym middag på O'learys (för jag får inte nog av den resturangen eller vadå? ) och åkte sen en sväng till våfflan och hade det lite mysigt. jag fick så mycket positiv energi att det räcker och blir över för att orka resten av veckan. idag var inte sämre. har precis kommit hem från ett träningspass med mollancool på S to the ATS. känns skönt! pricken över i:et skulle väl vara om det kom en liten tjej med små fötter springandes med sina föräldrar i släptåg när jag sitter här och äter i min ensamhet. ryktet säger att de är hemma från sin lilla semester. Mys! Annars så kan man faktiskt ibland undra varför man känner sig så lat. när man efter ett träningspass på helbra av alla endorfiner som sprutar. apropå det älskar jag min cykel!!
korrigering från förra inlägget...
... "fast heltidstjänst med PROVANSTÄLLNING i 6 månader."
Trött chey
efter ett tolv timmars arbetspass ligger jag äntligen i sängen. fötterna värker och ögonen är trötta. Har varit en ganska omtumlande dag om jag får säga det själv. det har visserligen varit lagom mycket att göra, men som vanligt får jag en smula panik när jag ska göra nåt jag inte kan. den här gången var det att stänga tillsammans med någon som aldrig jobbar på fyran förut, med andra ord var det lite som att stänga själv. dessutom har jag skrivit på ett kontrakt för fast heltidstjänst i 6 månader framöver om inget annat händer innan dess. imorgon är jag iallafall ledig. då vankas trevligheter. OM jag mot förmodan kommer upp i tid ska jag bege mig till sats innan det är dags för härlig massage. sen blir det mys med en massa fina tjejer om jag får ihop min dag som den ska hihi! En till mysig sak är att mamsen har semester så man slipper vakna upp till ett tomt hus och får sällskap hela dagen. Heja mamma! :* nu är det dags för ett kapitel i boken,,, kanske två eller tre... innan ögonen går ihop. GODNATT
sånt där som tar över
jag är en person som gillar att leva kvar i det som känns bra. gillar inte förändringar riktigt på sånt sätt. kan väldigt lätt börja sakna något som fick mig att må bra - en tid, en person, en tanke. det kanske inte är så konstigt? men jag är även långsint och jävligt bra på att älta saker. om och om igen.
för tillfället skulle jag bara behöva ställa mig här utanför och skrika ut alla mina känslor. men med risk för att väcka mormor eller någon annan i närheten gör jag inte det. men det finns nåt som ligger och gnager inom mig. en känsla jag inte hade innan vi åkte på resa. den har kommit smygande den senaste tiden. en känsla som får mig att undra vart min plats är, vart jag hör hemma. vad jag ska göra i höst och vad jag ska välja bort.
ju mer dagarna går, desto mer vill jag komma bort. antingen långt bort eller nånstans här i Sverige. tanken skrämmer mig, för den kommer så nära inpå. om ett par veckor får jag reda på vad skolorna jag sökt in till säger, och det är väl först då jag kan ta något beslut. samtidigt har jag så svårt att lämna mina föräldrar, mina syskon och mina resterande nära och kära här hemma. jag är rädd för att komma tillbaka till en verklighet där jag missat alldeles för mycket, och inte fått ta del av det som hänt här hemma. sån är jag, jag hatar att vara den som missar saker, vara den som inte är med i händelserna.
tankarna äter upp mig inifrån. en saknad som är så stor att jag helt allvarligt får ont i hjärtat gör även allt så mycket värre. hur kunde saker och ting hända såhär? jag var borta i två månader, det är 1/6 av ett år... ingenting alltså! samtidigt skulle jag för allt i världen aldrig någonsin byta ut vår resa. det var det bästa på länge. och mina två kompanjoner malin och anna är nämligen också dom bästa på länge... hur som helst, nu kommer jag in i det här filosof-tänka-skriva-av-mig-moodet och då bara börjar jag babbla och svamla. men kanske är det precis det jag behöver, få ut allt det här inom mig som bara ligger och gnager. för det är precis det det gör just nu, hämmar mig om dagarna och får mig att bara vilja ligga i soffan och titta på tv.
vad får jag ut av det här? jag vet faktiskt inte. men ni som känner mig (vilket förmodligen alla gör som läser denna otroligt trevliga blogg) vet att jag älskar att skriva, behöver skriva av mig ibland och skriver egentligen inte för någon annan än mig själv. nu är det dags för en löprunda innan sista passet på jobbet innan helgen. wish me luck att den här dagen blir bättre än gårdagen.
PUSS :*
fast vi är väldigt väldigt många, räknas alla som en del
imorse gick låten "jag är gud" i mina högtalare här hemma på rummet. en låt av självaste Martin "E-type" Eriksson himself där han tolkar Eva Dahlgrens ursprungliga låt. några timmar senare sitter han i egen hög person i en av våra soffor på jobbet. närmare bestämt vid bord nummer 3, vid fönstret med utsikt utöver landningsbanorna. han drack äppeljuice, käkade pasta och kallade mig fröken. trevlig prick det där. ja, man träffas alla olika sorters folk på Arlanda kan jag meddela iallafall. men idag tänkte jag att efter det här jobbet ska jag stänga in mig på nåt rum nånstans och jobba all... by ... myself. jisses vad trött jag var på människor idag. hungrig som en varg, och påväg till lunchstället så var halva jordens befolkning på ett och samma ställe, nämligen där jag skulle gå. suck, sådana tillfällen önskar jag att jag var 50 cm längre och hade röstresurser utan dess like.
från i lördags; ny favoritklänning från Cubus 149 kronor...vilket jävla kap!
jag borde egentligen sova som en stock just nu, för imorrn är det jobbdags igen. men boken lockar så mycket! läser för tillfället Lars Keplers andra bok Paganinikontraktet... SPÄNNANDE!
joråsåattee
söndag. 1 juli. you name it. en av favoritmånaderna på året is here. jisses lixom, vad tar tiden vägen? (standardfras från mig..) jag har hunnit med en hel del sen förra gången jag skrev. har varit på älskade Öland med några tjejer. vädret var inte riktigt något att hurra över varje dag, men det var några dagar av skööön semester. nostalgikänslor svallade upp då och då, och man insåg att fan va bra man haft det. hur glad man borde vara åt allt man fått, allt man varit med om och alla vänner som stått en nära. saker och ting förändras, det är så det är med tidens gång - inget konstigt alls. men en tripp till Öland, det är ett måste varje sommar. eller vad säger ni?
jag har tyvärr inga bilder från årets Öland för tillfället. Har för tillfället Annas superdator och smygkikar genom hennes bilder istället. mycket trevligt!
hur som helst, nog om detta. jag har ju faktiskt haft en så kallad 20-årsfest alldeles nyligen. för att vara exakt så pågick den faktiskt för ett dygn sen. jag hade sett fram emot att samla mina finaste vänner på ett och samma ställe och bara njuta av det fina vädret och ha roligt. fina vänner hade jag, fint väder fick vi och roligt var det. självklart önskar jag att jag hade tagit allt lite mer med en nypa salt, dansat lite mer och njutit av sällskapet medans jag kunde. men huvudsaken för mig var att folk hade roligt, och det verkade som att mitt mission blidde complete. fler sommarkvällar de kommande månaderna och jag kommer må som en prinsessa.
(bilder kommer, eller vill ni verkligen se dem hihi?)
