when you're dreaming don't ever stop

söndag. söndagsångest? nej inte så värst. inte ännu iallafall. är påväg till Haninge för att träffa min favvoasiat. 

helgen har varit bra. och lugn. det började i fredags när jag och mina två bästa tog vårt pack och körde till österby bruk (okej, jag körde.. de andra knäppte varsin burk i hopp om att få lite festkänsla denna fredag) det gick otippat fort att åka dit, och nej jag körde inte olagligt. eller ja, inte hela tiden iallafall. så när vi kom dig väntade en tokmysigt middag med jättegod mat och massa skratt och prat. så mysigt! jag tog med mig blondinen och körde hem sen på kvällen igen, det var så skönt att få sova i sin egen säng. 

lördagen var inte alltför tillfredställande. försökte mig på träning och ett tappert försök att köpa lite ny inredning till mitt rum (ja.. jag har flyttat hem. en lång historia, men jag är hemma på landet igen) för att lysa upp en annars fruktansvärt grå och trist dag. på kvällen lyckades Finke göra mig på gott humör då vi myste lite med tacos och kattkramar. sen åkte vi ner och mötte upp Tim, Fredric och Anna och tog ett pari biljard och lite boooowling!! så otroligt mysigt att hänga med grabsen igen, vi ses alldeles för sällan. 





söndag

I veckan hade jag träningsvärken från helvetet.. tro mig, idag har jag nog baksmällan från hell istället. får jag välja så föredrar jag nog det första alternativet. alla gånger. men vafan, vi hade brutalt kul igår så det får vara värt det. så fantastiskt kul med lagfest igen. det var verkligen inte igår! 



 
har dessutom helt ledig helg. både lördag och söndag, himla uppskattat! dock är ju lördagen redan slut och den här dagen kommer förmodligen gå i rekordfart den med... har en pain-vecka framför mig då jag jobbar 6 av 7 dagar. och måste dessutom hinna med lite secrets med tanke på att det är någon som fyller finsiffra snart.. men vet ni vad? nästa tisdag drar jag och mina favoritpersoner till New York, hur kuuuul??! kan knappt fatta att det verkligen är dags!  

bra helg

nu är även den här helgen slut och jag går nu in i min sista vecka i Sverige på ett bra tag.
 
helgen var toppen på många sätt. jag skulle vilja säga att hela veckan varit bra! jobbade sista dagarna på jobbet (i ett zombie-mode till slut) och det kändes jättetråkigt faktiskt. bjöds på gofika av sabina min fina och kramades massor. kommer förmodligen komma tillbaka dit litegrann nästa år, men det återstår att se!
 
vad har jag hunnit med? mysfika med mitt dooshbag, vi kommer alltid vara alldeles för störda för varandra - därför är vi en så bra kombo. en handbollsmatch, och mysdag tillsammans med världens härligaste människa, ramona. jag har till slut ínsett att faktiskt all handbollskondition är som bortblåst, fan om jag inte tränar i London asså... jag har ätit lunch med min syssling som jag har alldeles för roligt med! och dessa dagar rullade på som bara den och vips så var det helg igen! 
 
fredagkväll och huset var fullt med enbart folk jag tycker om. (om man bortser från två randoms som jag aldrig träffat förut, men dom var rätt trevliga dom med huhu). jag var glad att det till slut funkade så bra mellan mina stammisar och mina andra vänner. man kan säga att jag var en enda stor lycklig boll under hela kvällen, och djupt där inne satt ångesten och tryckte "jag åker om några dagar, jag åker om några dagar". jag har varit med om att säga hejdå till en tjej förut, och på nåt sätt känns det inte som det är samma sak nu. förmodligen är det för att jag inte är borta lika länge, och att det heller inte är så långt bort! men ja, det är ju trots allt några månader hur som helst.
 
helgen fortsatte iallafall i ett bra tecken. hade huset fullt med stammisar när jag vaknade (efter cirka 1,5 timmars sömn), åkte sen med bästa Rindish och lekte smakråd för hand shopping, tog sen mitt pick och pack och kollade på seriepremiären för käraste Skånelas damer - vinst med 11 bollar och lite sällskap av Mirrepirrebuuus och Fia. efter den var min dipp nådd och allt jag ville var att sova. så ett försök till städning och sen var det bara däck i soffan hela kvällen innan jag tog bilen och drog till älskade Sanna för en kvällsfika.
 
och sista dagen på helgen spenderade jag i rosersberg med ett gäng fina vänner. kunde inte bli ett bättre avslut faktiskt. jisses vad jag har babblat igen om ingenting... men det här var mest för mig för att kunna gå tillbaka och se lite senare vad jag gjorde innan jag åkte iväg. gaah... det är fan dags snart.
 
(bilder kommer senare)
PUSS

fredag

it's a new day. regnig jävla dag! jag är i full gång med bakning... lite av min favoritsysselsättning. jobbigt att kroppen inte tycker om att äta och fortfarande vara i bra form he he. hur som helst så är det tårtdags och förhoppningsvis blir det som jag tänkt mig. har däremot lååååång väg kvar till att bli medlem bland de andra "cake-sisters" i min släkt...
 
igår var det en vecka kvar tills jag åker till London. dagen började toppen med en powerwalk med min bästa anna. tiden gick så otroligt fort, vi pratade massor och det var så illa att jag egentligen inte ville gå ifrån henne när vi skulle gå åt varsitt håll. det är såna dagar man inser vilka man kommer hålla sig fast vid.
 
tjejen som jag vet alltid kommer stå kvar om de andra går
jag blir tårögd när jag inser att vi kommer bo i två olika länder
dagen fortsatte på samma spår då jag fick skratta ikapp med världens bästa ramona.
har haft henne vid min sida två dagar i rad nu, och det bästa är att vi ses IDAG igen.
det känns så sjukt bra med tanke på att jag snart åker. det gör ont i hjärtat idag, faktiskt. men jag kommer hem, och ett halvår går fort. ikväll är det iallafall fest... det ska firas att Myran sprider sina vingar och lämnar tryggheten för ett slag. mitt hus ska vimlas av fina vänner, och jag hoppas det blir en bra kväll.

tårtkalas för hela slanten!

måndag

vilken fin sensommar dag det är. för höst är det väl inte riktigt än? eller? hur som helst. jag sov tills jag vaknade igdag, trots att jag fick lite panik att jag sovit för länge. men det blev en mysfrukost ute på altanen i solen en stund. har även spelat lite kort med mormor och tagit en powerwalk. 
 
 
snart ska jag åka ner till SATS för att ta mig igenom ett träningspass. igår hade jag planerat att springa, köra styrka och även core efteråt. men när jag vaknade var magen svullen som en ballong och tanken på att dra på mig ett par tighta träningsbyxor fick mig att må dåligt av bara tanken. varför ska vi tjejer ha såna problem ibland? jag måste säga att jag är imponerad och fascinerad över alla fantastiska kvinnor som är eller har varit gravida. ni är hjältar! tja... det var bara en liten parantes. det jag skulle säga var att efter träningen blir det mys med mina fantastic four. jag tittade igenom lite gamla bilder och det är sjukt vad mycket vi varit med om! ska bli jättekul med lite mysmiddag ikväll. 
 
 

colplay

 
det var knappt en månad sen jag och bralls var och såg guden. the boss, kungen... allas vår Bruce Springsteen, på Ullevi och älskade Göteborg. ikväll är det dags igen. men den här gången får det bli huvudstaden i sin glans, stadion och COLDPLAY! det är helt sjukt att den dagen är här. vi var nyss i november då vi köpte biljetterna... och nu är den 30 augusti? goooosh galet... 
 
hoppas på en fin dag i Stockholm. 

träning

för mig är träning en självklarhet i mitt liv. men ändå kan jag vara så lat i tankarna på det ibland. igår var det riktigt roligt att träna. jag gick ut och sprang en bit innan jag skulle på handbollsträning (för jag trodde att tempot inte skulle vara så högt... förstår inte varför hihi). men hur som helst så var det riktigt skönt, och det är bra att ha en runda som är runt 4 km och inte tar så lång tid som man engentligen kan springa när som helst om man inte har så mycket tid. det där med att jag trodde att farten skulle vara "dålig" var ju bara nåt jag kunde skratta åt sen. för jisses vilken fart vi hade igår på träningen, så ni kan ju tänka er hur trött jag var när jag kom hem. sån skön känsla. det var länge sen jag var så "träningstrött" när jag kommer hem på kvällen, och jag ville sova redan halv tio typ... men några samtal satte stopp för det men när jag äntligen fick lägga huvudet på kudden halv elva så somnade jag som en stock. 
 
jisses vad jag ibland ville skrika rakt ut av smärta och trötthet (vilket jag ofta gjorde, förlåt ingse hihi) av fysen vi hade med allas våra Ingse B... men jisses vad jag samtidigt saknar det! vissa dagar inser jag att jag inte tänkt igenom mitt val att sluta med handbollen, men nu är det som det är och om några veckor väntar ett annat äventyr och nytt kapitel i mitt liv. 

så skönt med fina vänner



sitter och tittar igenom lite bilder, och jag vet inte... nåt fastnade jag för i den här. 
glädje rakt igenom, älskar den - älskar er! 
 

första handbollspasset på ett halvår

jajjemen, ni läste rätt. idag har jag tränat handboll. senast jag sprang på en handbollsplan var den 17 mars iår. ett bra tag sen alltså. och gud vad jag saknat det! och gud va kul det var. det kändes kul också när man kände sig uppskattad av tränaren också, även det var länge sen. idag tycker jag nästan att det är lite synd att jag ska till London. men bara nästan hihi.

apropå det så håller jag på och fixar en "london-blogg". men är det någon som kan hjälpa mig att designa? jag suger ju på det... let me know isåfall!

det var mitt liv i så många år


en månad kvar

vilken helg. sjukt blandade känslor. hade en toppen kväll/natt när det bjöds på kräftskiva med mina stammisar hemma hos stoffe. mycket mat, efterrätt och gott att dricka. vi höll på ända in på småtimmarna innan alla till slut fick ro och somnade i en liten etta. mysigt och lökigt hade vi det... på morgonen var väl vissa piggare än andra, och trots att jag i stort sätt aldrig kom in i den riktiga skönhetssömnen var jag hyfsat pigg. iallafall tills jag satte mig på buss, tunnelbana och tåg och allt vad det innebar. jag tog mig hem iallafall och åkte sen med Rindan till IKEA för att leka lite vuxen för en stund. grabben har ju flyttat hemifrån och han köpte allt från tavla till stekspade... tror han stortrivdes faktiskt. på kvällen var det iallafall dags för personalmiddag i uppsala. jag träffade mina babes linn och becka innan och tog en drink. tråkigt nog kände jag av min mage under hela dagen, så ju längre kvällen gick desto sämre mådde jag. så tåget hem var det enda raka för mig tyvärr. blev dessutom sjukt sentimental av att se och träffa alla sådär. kan inte fatta att jag faktiskt ska åka. 
 
idag började jag dagen med lite träning. som jag sa förut så har jag ju som sagt inte tränat mycket alls förra veckan. men idag är det en ny vecka och nya mål. så jag tog en löprunda när jag vaknat. konstigt och roligt nog så slog jag faktiskt lite av ett rekord på just den sträckan, kanske behöver man vila upp sig i form? sen gjorde jag även lite korta intervaller - har dock inte gjort det på kanske ett halvår vilket gjorde det hela ännu mycket mer spännande. woop woop. tja... inte riktigt samma speed i kroppen som jag hade förut. 
 
och ja, som rubriken säger... idag är det exakt en månad tills jag flyger till London. helt galet... det börjar väl gå upp för mig nu vad jag ska göra egentligen. har mycket att få ihop tills dess, kanske därför magen börjar strejka lite också. idag är det jobb som gäller iallafall, innan tre dagars ledighet. 
 

surprise

förlåt för bildbomben i förra inlägget. jag var så överlycklig över att datorn valde att samarbeta och ville därför visa er många fina bilder från senaste tiden, utan någon som helst ordning eller struktur. genomtänkt? nja, det vet jag inte men lite bilder är väl alltid roligt? hi hi. 
 
hur som helst så har jag något att berätta. jag tror iåförsig inte att så många läser min blogg, men det gör ingenting. det är nästan bara bra, för jag skriver ju egentligen bara för mig själv. men men, ni som ändå läser ska få veta en sak. som många säkert vet så har jag varit snurrig som fan och undrat vad jag vill göra i höst. jag kom in i göteborg men valde att skrota den tanken eftersom jag inte fick tag i något boende så snabbt. jag fick chansen att åka till Monaco som au pair, men kände mig inte redo för stunden (hade precis kommit hem från resan) och blev därför nekad till slut för en annan tjej som kunde åka på en gång. i efterhand ångrar jag mig rätt mycket, men samtidigt så var det bara bra att jag inte åkte då. jag behövde få ha lite tid hemma med mina nära och kära. 
 
nu är det nåt annat på gång. eller på gång.. det är faktiskt klappat och klart. den 20 september kommer jag ta min resväska, garderob och hela kitet och flytta till London. iallafall för 6 månader framåt. sinnessjukt? jo tack, jag vet. jag tror inte jag förstått vad jag gett mig in på om jag ska vara HELT ärlig... men planen är iallafall att jag ska plugga engelska som huvudgrej, och sen ska jag plugga lite extrakurser utöver det. jag kommer bo hos en värdfamilj tillsammans med en annan student och kanske även skaffar mig lite extrajobb om inte skolan tar för mycket tid. att prata om det här får mig att känna att "är det här verkligen sant?". men ja, jag tror fan det. det är på riktigt. jag ska åka helt själv till Storbritannien och för ett halvår framåt ordna mig ett liv där borta, för enbart mig själv. precis nåt sånt som jag länge velat göra, tror att det kan vara bra för mig. och jag hoppas verkligen att det här blir bra, för tro mig ... jag är egentligen livrädd också! 
 
 
sååå... SURPRISE!! nu vet ni det hi hi

BILDBOOOOMB!


BILDBOOOOMB!


fett hjälte jag är!

klockan är 16.35... jag har snart varit vaken i 13 timmar. imorrn är det dags igen. ÖPPNING! men vet ni vad? det är fanimej bara allsång en dag i veckan, en gång om året... så skansen here I come!! 
 
japp, you heard me. om en stund tar jag mitt pick och pack och åker in till Soliden för att titta på bland annat Tomas Ledin, kan det bli bättre? återstår att se... ja, jag har gått upp 4-5 sen i söndagsmorse, och ska fortsätta göra det imorgon. ja jag vet att när klockan ringer imorgonbitti kommer jag gråta blod inombords och tänka "jag slutar" (det har jag nämligen gjort varje morgon i tre dagar nu...) men vad gör det? man lever bara en gång, och jag ska börja ta vara på många sekunder och minuter!! så skansen, älskade Måns Zelmerlöw, Brallan&Annsen... HÄR KOMMER JAG!
 


önskar jag kunde hitta en bild från förra årets Allsång (som för övrigt var det bästa jag sätt på länge) men juste... mina bilder är borta. 
 
 

22 juli 2011

förra året den här dagen hände något ofattbart. något fruktansvärt och helt sinnessjukt i mina ögon och öron. jag minns det som det var igår. jag satt ensam i min soffa och surfade på datorn. av en slump gick jag in på aftonbladet och där var det... vad hade hänt? jag förstod egentligen inte alls. men när informationen kom fram, slog det ner som en bomb. det högg till i hjärtat och man kunde ju inte bli annat än berörd av det inträffade. kan inte ens försöka förstå hur norrmännen kände sig, eller ännu värre - alla anhöriga...
 
idag är det ett år sen. idag hedrar vi vårt grannland. jag kan erkänna, jag har jobbat den klockan 6 imorse så mina tankar har tyvärr varit på andra håll idag. men så fort jag kom hem så insåg jag att den här dagen ska man strunta i alla skitsaker som tynger ner en om dagarna. för det är bokstavligt talat bara skitsaker jämför med händelser som denna. tänka alla barn, alla ungdomar... alla fantastiska människor i sig som drabbades den där dagen. den där dagen då en idiot, som egentligen borde kastreras, halshuggas och brännas på bål, valde att ta flera oskyldiga människors liv... nej, jag säger det igen - det är helt ofattbart. jag kan fortfarande inte riktigt förstå det. men idag tänker jag på er, jag tänker på er människor som förlorade någon- en son, dotter. en syster, en bästa vän... en hjärtevän. inget kommer förmodligen göra saknaden mindre eller lättare, men vi tänker på er. 
 
om en vecka ska jag på läger. om en vecka är jag en av de glada och spralliga ungdomarna på Utöya förra året. de trodde att de skulle få underbara dagar med vänner de inte träffat på länge, massa aktiviteter och mys. de visste att de skulle vara trygga. vad hände egentligen? 
 
Vila i frid,
ni ska inte få ha lämnat jorden förgäves
 
 

olycklig för stunden

jag är arg och ledsen. igårkväll tänkte jag att NU har jag tid att lägga in bilder från bland annat i måndags, då jag hade en toppendag hemma och lite senare med frasse och bella. jag lägger in bilder på datorn och ser att de är inne, precis som alla andra inne i iphoto. ironiskt nog tänker jag "kanske jag jag behålla dom på kameran utifall att?" men nej... precis som alltid så tar jag bort dom från kameran på en gång. efter en stund när jag ska lägga in bilder här så går jag in på iphoto och tittar. då är det så att ALLA bilder från och med förra våren är borta... spårlöst borta. alla mappar, varenda en. och har ingen aning om var det tog vägen! åh ... jag får ont i magen bara av att tänka på det. först och främst slog det mig att jag tog massa fina bilder på kusinbarnet i måndags när vi var barnvakten, och dokumenterade även jobbet med poolen... men FAN, när jag insåg att ALLT var bort fick jag nästan lite panik. jag har startat om datorn hundra gånger känns det som, vart kan de ha tagit vägen??
 

 
alla störda bilder på mitt photo booth är iaf kvar... är det dags att hoppa av glädje då?
HJÄLP MIG NÅGON!!

sunday

efter en löprunda är det snart dags för jobb igen. känns som att jag sakta men säkert börjar komma tillbaka till formen jag hade innan jag åkte i mars. men tro mig, det är lååååång väg kvar. hur som helst så sitter jag för tillfället och tittar på bröderna lejonhjärta. tror aldrig jag riktigt sett den filmen på riktigt faktiskt, bara små snuttar. men vilken jävla film!! att astrid lindgren skrev denna åt små barn kan man ju faktiskt ha delade meningar om. 
 
sooooom jag sa. jobb idag till 23 ungefär. imorgon är en ledig dag då jag ska fixa och dona lite innan det är dags att träffa bästa bella och frasse. ska bli så roligt! det är en sån omställning att gå från att träffa varandra varje dag till att ses var tredje vecka... max. men imorrn är det dags att träffas hela trion, woho! 
 
 
 
 
 

för att jag faktiskt aldrig skulle kunna ha en tanke att vara utan dig


ojoj nu var vi här igen

godmorgon alla glada!
 
jag lever. tänkte bara meddela er om det. har haft en mysig vecka, där jag kommit igång med träningen iallafall hyfsat bra. träffat älskade vänner och bara mått bra av det. har även fått helt nya grejer att tänka på. flytta? stanna? ... har jag ens råd för det första. finns det en bostad till mig, för det andra. vill jag börja plugga redan nu och strunta i allt de andra jag faktiskt kanske tänkte göra den här hösten. och kommer jag isåfall göra det? 
 
tja, mycket som snurrar runt i huvudet. och inte nog med det så ska man jobba mitt i hjärnkaoset. igår var en riktigt dålig dag på jobbet. att sätta mig att öppna själv, när jag aldrig ens varit med och sett hur man öppnat. nä, det finns lättare saker för att få min knäckt kan jag meddela. men knäckt var jag där ett tag. usch, ville bara åka hem. då var det tur att min bästa Brallan uppstod som ett ljus i mörkret och gjorde min dag mycket lättare med god mat, skratt, prat och biomys. 
 
det har lixom alltid varit skrivet i sten.
du är och kommer alltid vara min bästa vän

sånt där som tar över

jag är en person som gillar att leva kvar i det som känns bra. gillar inte förändringar riktigt på sånt sätt. kan väldigt lätt börja sakna något som fick mig att må bra - en tid, en person, en tanke. det kanske inte är så konstigt? men jag är även långsint och jävligt bra på att älta saker. om och om igen. 
 
för tillfället skulle jag bara behöva ställa mig här utanför och skrika ut alla mina känslor. men med risk för att väcka mormor eller någon annan i närheten gör jag inte det. men det finns nåt som ligger och gnager inom mig. en känsla jag inte hade innan vi åkte på resa. den har kommit smygande den senaste tiden. en känsla som får mig att undra vart min plats är, vart jag hör hemma. vad jag ska göra i höst och vad jag ska välja bort. 
 
 
ju mer dagarna går, desto mer vill jag komma bort. antingen långt bort eller nånstans här i Sverige. tanken skrämmer mig, för den kommer så nära inpå. om ett par veckor får jag reda på vad skolorna jag sökt in till säger, och det är väl först då jag kan ta något beslut. samtidigt har jag så svårt att lämna mina föräldrar, mina syskon och mina resterande nära och kära här hemma. jag är rädd för att komma tillbaka till en verklighet där jag missat alldeles för mycket, och inte fått ta del av det som hänt här hemma. sån är jag, jag hatar att vara den som missar saker, vara den som inte är med i händelserna. 
 
tankarna äter upp mig inifrån. en saknad som är så stor att jag helt allvarligt får ont i hjärtat gör även allt så mycket värre. hur kunde saker och ting hända såhär? jag var borta i två månader, det är 1/6 av ett år... ingenting alltså! samtidigt skulle jag för allt i världen aldrig någonsin byta ut vår resa. det var det bästa på länge. och mina två kompanjoner malin och anna är nämligen också dom bästa på länge... hur som helst, nu kommer jag in i det här filosof-tänka-skriva-av-mig-moodet och då bara börjar jag babbla och svamla. men kanske är det precis det jag behöver, få ut allt det här inom mig som bara ligger och gnager. för det är precis det det gör just nu, hämmar mig om dagarna och får mig att bara vilja ligga i soffan och titta på tv. 
 
vad får jag ut av det här? jag vet faktiskt inte. men ni som känner mig (vilket förmodligen alla gör som läser denna otroligt trevliga blogg) vet att jag älskar att skriva, behöver skriva av mig ibland och skriver egentligen inte för någon annan än mig själv. nu är det dags för en löprunda innan sista passet på jobbet innan helgen. wish me luck att den här dagen blir bättre än gårdagen. 
 
PUSS :*

Tidigare inlägg
RSS 2.0